Själva gudarna

Blurb

Själva gudarna är en science fiction-roman av Isaac Asimov, som ansåg boken vara en av hans bästa. Boken belönades med både Nebulapriset 1972 och Hugopriset 1973. Den svenska översättningen kom ut 1974, och en annan översättning kom ut 1978.
Berättelsen är uppdelad i tre sektioner, där namnen lästa tillsammans bildar ett citat från Friedrich Schiller; frågetecknet är inte Schillers utan Asimovs.
I Mot dumheten ...
II ... kämpar själva gudarna ...
III ... förgäves?
Hur boken kom till: Asimov berättar hur science fiction-författaren Robert Silverberg i ett samtal nämnde ett exempel på en isotop: plutonium-186. Asimov protesterade och sade att plutonium-186 är fysikaliskt omöjligt, sånt kan inte finnas. Än sen då? sa Silverberg. Asimov tog ordbytet som en utmaning. Under vilka fysiska lagar kan plutonium-186 existera? Hur skulle ett sådant universum vara beskaffat? Hur relaterar en sådan värld till andra världar, till vår värld? Asimov började anteckna, och världarna började utveckla sig till Asimovs första roman på 15 år.